Modiga tankar

Modiga tankar

Månadens tema - Tjockt mode

Har du läst Modiga tankar de senaste tre åren vet du redan att jag avskyr tigths och tunika, det som på modeformej har vi döpt till tjockisuniformen. I tightsen igår följande:
Leggings
Jeggings
Treggings
Tighta byxor
På det läggs den knälånga tunikan.

Kan våra verktyg uppfattas på ett negativt sätt?

Extra!Posted by Prudie Fri, March 01, 2013 14:46:07

Jag har haft en hel del att fundera den senaste veckan. Jag skulle vilja få lite hjälp av dig som läser extra inlägget.

Två dårars försvarstal

Både Ellie och jag fick mycket hjälp av Trinny och Susannahs klädkod. Jag råkade se ett avsnitt av What not to wear när jag var på besök i London. Det var 2007 och utbudet i Sverige med kläder i min storlek var rent sagt trist. London med Evans var en fräsch paus i tristessen. Jag förstod då att det fanns alternativ. Jag köpte boken på Heathrow för att den var på rea och började följa råden. Trinny och Susannah använde ett språk som tilltalade mig. De visade upp tydligt genom bilderna hur stor skillnaden blev i längden och bredden på en kvinna genom bara att handla (jag vågar nästa inte säga orden) rätt eller fel. Råden förbättrade mitt självförtroende. För första gången i mitt liv fick jag komplimanger. Jag började le stort, klippa håret oftare och sminka mig. Plötsligt gömde jag inte mig i gruppbilderna på företaget. Jag gick på gatan med rak rygg! 2009 dök upp Ellie på jobbet. Snart upptäckte vi ett gemensamt intresse, nämligen kläder. Jag visade henne boken och hon också började följa råden.


Vi blev också känsliga till vad väninnor och kvinnliga bekanta i alla storlekar tyckte om kläder och mode. Det fanns i luften ett behov att hitta plagg som passade deras kroppar. Många av dem trivdes inte i byxorna med låg midja. Kvinnor i min storlek var frustrerade över det som vi döpte till tjockis uniformen, tightsen med den långa tunikan. Dessutom fanns en bred uppfattning att i Sverige fanns inte klädsamma plagg.


Sakta men säkert föddes idén med modeformej.se

Vi surfade en hel del, letade efter svenska bloggar och hemsidor. Vi kunde inte hitta något som var motsvarighet till det vi hade i tankarna. Vi skrev till Trinny och Susannah och berättade om vårt projekt. Vi la upp en enkel sida med frågor och byggde upp den lite vartefter svaren kom in. Grunden ligger på Trinny och Susannahs råd som är resultatet av en lång arbetserfarenhet i deras yrke som stylister. Vi analyserade marknaden och hittade till slutet ca 80 märke som såldes i Sverige.
Under åren som har gått har Ellie och jag lärt oss mycket. Att vara ödmjuka och lyhörda är viktigt. Utan våra läsare och besökare är vi ingenting! Vi försöker att tänka positivt även om det inte är alltid en lätt väg. Vi skulle vilja förena styrkor med andra, skapa en mångfacetterad Curvy fashion i Sverige. Tyvärr är dörrarna stängda om inte igenbommade med trippel lås och bom i stål.

Regler eller verktyg?

Ellie och jag är feta enligt vården. Ellie och jag är framförallt starka individualister. Vi lärde oss sedan barnsben att vi är annorlunda och den vägen har vi gått in i det vuxna livet. Vi är inte ensamma. Av en slump hittade jag i London verktyg som idag hjälper oss att välja kläder vi trivs i. Verktygen är spridna på många ställen över Jorden. De är inte längre nyheter men vardag för många, många, många kvinnor som har en positiv erfarenhet av dem. Kan verkligen populära verktyg med en sån omfattande spridning uppfattas som något negativt i Sverige?

Alltid välmött

Vid pennan,

både Ellie och Prudie


Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Prudie Sun, March 31, 2013 18:58:05

Hej Bakmani!

Jag tror att jag förstår. Jag läste några gånger för att få alla tjock och snygg på plats! ;-)

Jag blir glad när jag läser att det finns medsystrar med gott om självförtroende, det är inte illa! Jag förstår också att vid en ytlig granskning eller en zappning på deras program kan klädkoden uppfattas som ett sätt att få alla att se smalare ut.

Härligt talat... det går inte att få mig och Ellie att se smalare ut. Vi ligger båda över 100 kg! Ta bort 5 kg genom att välja en bra topp gör ingen större skillnad. Vi är fortfarande det vi är. Skillnaden ligger på en psykologisk och känslomässig plan. Vi mår bra av komplimanger. Vi mår bra av en beundrande blick på kappan vi har på oss. Jag känner mig snygg efter många år av förnekelse och ja... självhat...

Dessutom är jag är mer självsäker idag när jag går i en affär. Jag gör aktiva val. Jag har mer tid att välja ut textilier och ursprung.

Framförallt slipper jag den destruktiva tanken "det finns ingenting för mig".

Det finns olika sätt att komma där du är idag, kära Bakmani. Trinny och Susannahs är ett av många. Det som är viktigt är att flera medsystrar får möjlighet att upptäcka verktyg för starta processen och kunna säga en vacker dag, precis som du, "Jag känner mig snygg!"

Kram!

Prudie

Posted by bakmani Tue, March 19, 2013 17:35:26

Jag är tjock och uppfattar Trinny & Susannah verktyg som negativa på det sätt att de alltid vill att man ska klä sig smickrande ut, med andra ord klä sig smal. Jag vill inte se smal ut, jag vill se ut som jag, dvs tjock och snygg. Inte snygg fastän jag är tjock utan snygg OCH tjock, på samma gång.