Modiga tankar

Modiga tankar

Månadens tema - Tjockt mode

Har du läst Modiga tankar de senaste tre åren vet du redan att jag avskyr tigths och tunika, det som på modeformej har vi döpt till tjockisuniformen. I tightsen igår följande:
Leggings
Jeggings
Treggings
Tighta byxor
På det läggs den knälånga tunikan.

Skrivkramp pågår

Extra!Posted by Prudie Tue, February 25, 2014 13:02:25
Just det... Jag har förstått att det inte är bara en myt...

Just nu har jag skrivkramp.

Egentligen... Jag tror att jag laddar på nya idéer...
smiley

Jag kommer tillbaka!!!!

Hälsningar
Prudie

Svensken blir allt tyngre

Extra!Posted by Prudie Wed, November 06, 2013 12:12:38
Vi blir oroliga när vi föreställer oss hur vi kommer att bli bemötta i vården. Glöm aldrig om att påpeka att extra kilo inte kan berätta för läkaren om man är frisk eller sjuk. Det kommer du att behöva!

Forskare tänker ofta enkelspårigt. De har sällan tid och resurser för att titta på hela bilden. Just det… det är viktigt är att titta på vilken utbildning du har.

Bilden i Metro med att svensken blir större ser ut så

Alla överviktiga äter tårta, typisk mediabild om fetma och övervikt.

Vår bild är förstås annorlunda!

Häromdagen var på nyheterna hur lanthandelns butiker blir mindre i antalet till förmån för de stora matkedjorna i shoppingcentrum. Det går inte heller att missa att sjukhus, vårdcentraler, busslinjer och skolor läggs ner i glesbygden. Vi får inte längre promenera till skolan eller till livs för att köpa mjölken… Vi blir istället mer bundna till bilen för att besöka doktorn, för att köpa gröten till frukosten och för att skjutsa barnen till skolan som ligger minst en mil bort. Just det... bussen går endast en gång på morgonen och en gång på kvällen.

Vi svarar med

Samma forskare som visar upp allarmerande siffror om övervikt (inte fetma den här gången. De pratar om 5 kg sedan 1980 talet) uppmuntrar oss till de stora inköp en gång per vecka. Samtidigt berättar de att förpackningarna har blivit större. Tänka sig…

Det där med snabbmaten sen! Hela Sverige är storstad. Vi vet mycket väl hur det ser ut i Svarvarböle (Västernorrland). Det tar en stund att komma till kiosken i Timrå… Vi avråder dig från att cykla på E4!

Fetma kostar 10 miljarder per år för samhället. Hur mycket betalas tillbaka i form av MOMS? Vi handlar bantningspulver (en annons finns på samma sida som artikeln i Metro), farliga kosttillskott, plastikoperationer, specialkost till olika bantningsmetoder, matlagningsböcker hos till exempel Viktväktarna, kläder i olika storlekar på grund av jo-jo bantningen, säg vad mer...

Det är tydligt att artikeln i Metro byter inte på oss, eller hur? Någon måste svara.

Vid pennan,
Prudie och Ellie

Var positiv om din och andras kroppar

Extra!Posted by Prudie Wed, September 25, 2013 12:35:15
Den här insändaren läste jag imorse i Metro.

Den kräver förstås ett svar!

Felicia!

Om du har träffat på någon som säger att en kropp är äcklig för att den är för smal eller för tjock, ska du tycka synd om den personen. Vi lever i ett samhälle som är kulturellt och historiskt fixerat vid utseende. För smalt är förknippat med svält (sjukdom, U-länder, krigstillstånd, koncentrationsläger med mera), för tjockt är förknippat med frosseri och dålig moral (grosshandlarens mage, den mäktiga personen som har råd med mat). Människorna med sin intellekt och sina känslor i kropparna är mindre viktiga.

Plus size webshopar och stora storlekar (Curvy fashion) finns för att stora människor som smala behöver kläder. Stora människor tycker också om mode men har svårare än smala människor att hitta plagg på shoppingsgatan.

32 eller 54, vem bryr sig! En kroppsstorlek kan inte berätta om du mår bra eller om du är sjuk.

Äckliga kroppar finns inte.

Prudie

Kan våra verktyg uppfattas på ett negativt sätt?

Extra!Posted by Prudie Fri, March 01, 2013 14:46:07

Jag har haft en hel del att fundera den senaste veckan. Jag skulle vilja få lite hjälp av dig som läser extra inlägget.

Två dårars försvarstal

Både Ellie och jag fick mycket hjälp av Trinny och Susannahs klädkod. Jag råkade se ett avsnitt av What not to wear när jag var på besök i London. Det var 2007 och utbudet i Sverige med kläder i min storlek var rent sagt trist. London med Evans var en fräsch paus i tristessen. Jag förstod då att det fanns alternativ. Jag köpte boken på Heathrow för att den var på rea och började följa råden. Trinny och Susannah använde ett språk som tilltalade mig. De visade upp tydligt genom bilderna hur stor skillnaden blev i längden och bredden på en kvinna genom bara att handla (jag vågar nästa inte säga orden) rätt eller fel. Råden förbättrade mitt självförtroende. För första gången i mitt liv fick jag komplimanger. Jag började le stort, klippa håret oftare och sminka mig. Plötsligt gömde jag inte mig i gruppbilderna på företaget. Jag gick på gatan med rak rygg! 2009 dök upp Ellie på jobbet. Snart upptäckte vi ett gemensamt intresse, nämligen kläder. Jag visade henne boken och hon också började följa råden.


Vi blev också känsliga till vad väninnor och kvinnliga bekanta i alla storlekar tyckte om kläder och mode. Det fanns i luften ett behov att hitta plagg som passade deras kroppar. Många av dem trivdes inte i byxorna med låg midja. Kvinnor i min storlek var frustrerade över det som vi döpte till tjockis uniformen, tightsen med den långa tunikan. Dessutom fanns en bred uppfattning att i Sverige fanns inte klädsamma plagg.


Sakta men säkert föddes idén med modeformej.se

Vi surfade en hel del, letade efter svenska bloggar och hemsidor. Vi kunde inte hitta något som var motsvarighet till det vi hade i tankarna. Vi skrev till Trinny och Susannah och berättade om vårt projekt. Vi la upp en enkel sida med frågor och byggde upp den lite vartefter svaren kom in. Grunden ligger på Trinny och Susannahs råd som är resultatet av en lång arbetserfarenhet i deras yrke som stylister. Vi analyserade marknaden och hittade till slutet ca 80 märke som såldes i Sverige.
Under åren som har gått har Ellie och jag lärt oss mycket. Att vara ödmjuka och lyhörda är viktigt. Utan våra läsare och besökare är vi ingenting! Vi försöker att tänka positivt även om det inte är alltid en lätt väg. Vi skulle vilja förena styrkor med andra, skapa en mångfacetterad Curvy fashion i Sverige. Tyvärr är dörrarna stängda om inte igenbommade med trippel lås och bom i stål.

Regler eller verktyg?

Ellie och jag är feta enligt vården. Ellie och jag är framförallt starka individualister. Vi lärde oss sedan barnsben att vi är annorlunda och den vägen har vi gått in i det vuxna livet. Vi är inte ensamma. Av en slump hittade jag i London verktyg som idag hjälper oss att välja kläder vi trivs i. Verktygen är spridna på många ställen över Jorden. De är inte längre nyheter men vardag för många, många, många kvinnor som har en positiv erfarenhet av dem. Kan verkligen populära verktyg med en sån omfattande spridning uppfattas som något negativt i Sverige?

Alltid välmött

Vid pennan,

både Ellie och Prudie

Next »